Nytt forskningsprojekt inom Penseo

Explosionen av sociala medier har analyserats från många olika perspektiv. Det finns otaliga undersökningar om hur, när och varför människor använder sociala medier och även om hur sociala medier omvänt kan användas för att få ut budskap till människor. Sätten att kommunicera har förändrats, både när det gäller människor emellan, men även mellan organisationer/företag och människor, medlemmar eller kunder. -- Det finns dock ett perspektiv som fram tills nu inte belysts annat än fragmentariskt: Vad gör sociala medier egentligen med människan och samhället i stort?

Det som vi hos Penseo vill göra är, att med hjälp av våra besökare, partners och de många projekten som Penseo är involverad i, försöka belysa precis inverkan som sociala medier som fenomen har, både på den enskilde människan och på samhället som stort. Det finns några exempel som vi internt diskuterat de senaste veckorna och som kanske kan ge lite inblick i och förtydliga våra funderingar:

Vi börjar med enkla statusuppdateringar på Facebook eller Twitter som besvarar frågan "vad gör du just nu". Dagligen hanterar Facebook flera hundra miljoner (!) dylika statusuppdateringar från miljontals enskilda människor som på det viset ger sina vänner och bekanta viss inblick i sina liv. Statusuppdateringarna uppfyller i mångt och mycket människors behov och vilja att kommunicera med nära och kära, men även ett basalt behov att synas. -- Så långt inga konstigheter. Spännande blir det när man tillägger ett ytterligare perspektiv: vad är det som människor skriver i sina statusuppdateringar? Finns det tendensiella utvecklingar och förändringar?

Givet det stora antalet statusuppdateringar kan det finnas ett ökat behov att förstärka synligheten av den egna statusuppdateringen: att skriva "Tittar just nu på Äntligen Hemma" är för flertalet unga människor inte lika "häftig" som att kunna skriva "Ska strax upp på scen". -- "Jag har inget roligt att berätta för att jag har inte gjort något roligt" är uppdateringar som sällan syns. Det är därför kanske inte alltför långsökt att statusuppdateringar på Facebook eller Twitter-meddelanden åtminstone har potential att aktivera medlemmar i dessa nätverk för att kunna ha något intressant att berätta. Om det förhåller sig på det sättet borde förändringsmöjligheterna som sociala medier innebär, vara långtgående, både för den enskilde individen, kontexterna som individen är del av och även samhället i stort.

Ett annat exempel är distinktionen mellan yrkes- och privatliv och även mellan olika roller som vi människor innehar, beroende på den kontexten som vi för tillfället befinner oss i. I min roll som yrkesprofessionell beter jag mig onekligen annorlunda än i min roll som förälder eller än i min roll som besökare av ett rockkonsert (även om det vore lite roligt att headbanga på kontoret eller i viktiga kundmöten). Att den skillnaden långsamt suddas ut tack vare sociala medier där både chefer, kunder, vänner, familjemedlemmar, barn, föräldrar, idrottspolarna och supkompisarna får tillgång till i stort samma information är välkänd. Men exakt vad medför det när det gäller mitt personliga beteende både på nätet och långt borta från tangentbordet? -- För endast några år sedan var det inga problem att inneha en proper yrkesroll och supa skallen av sig på helgerna. Mot risken att någon av mina Facebook-vänner "ertappar" mig i ruskigt pinsamma situationer, fotograferar dessa med kameramobilen, laddar upp pinsamheten till Fejjan och taggar mig i bilden, finns det en risk att även personer som definitivt inte borde få reda på mina eskapader faktiskt gör det. -- Även här borde sociala media åtminstone ha potential att på sikt förändra den enskilde individens beteenden på ett mer grundläggande sätt.

För att titta närmare på dessa psykologiska och potentiellt beteendepåverkande aspekter av sociala medier kommer vi påbörja en artikelserie som är tänkt att belysa en stor del av dessa faktorer. Inledningsvis kommer vi i en brainstormingfas försöka samla olika former av tänkbar påverkan för att i ett nästa steg ställa upp en rad med arbetsteorier. I ett nästa steg kommer vi med hjälp av både besökare, läsare, samarbetspartners och vetenskapliga kontakter söka att antingen validera eller förkasta arbetsteorierna. I ett avslutande steg kommer vi sedan försöka att diskutera tillämpningar av de belysta teorierna: om sociala medier har potential att på ett djupare plan förändra människan, vore det onekligen synd att inte ta tillvara på dessa möjligheter för allas bästa.

För att lyckas behöver vi dock DIN input. Vi behöver idéer, synpunkter och teorier. Vi behöver kritik och tips. Vi behöver kontakter och nya uppslag. Början finns i kommentarsfältet nedan...