Här är duTjänster / Webbutveckling / Kvalitetssäkring vid utveckling
Hos Penseo försöker vi allt som står i vår makt för att kvalitetssäkra de av oss levererade lösningar och utvecklingsprodukter. Som självklara led i vårt kvalitetssäkringsarbete ingår:
Alla våra produktioner laddas upp på en s.k. öppen attackserver. Öpnna attackservrar är särskilda utvecklingsservrar där personer med en bakgrund inom datasäkerheten (traditionellt kallade för "hackers" eller "crackers") har fria händer att försöka ta sig in i de uppladdade systemen. Det är inte endast fritt fram att förstöra eller sabba på dessa öppna attackservrar — det är till och med något som uppmanas och premiäras: en datahackare som lyckas att ta sig genom säkerhetsmekanismerna "bestraffas" inte, tvärrtom: han eller hon erhåller ersättning för att ha hittat ett säkerhetsproblem.
På dessa Öppna attackservrar loggas varenda aktivitet, oavsett om det är knapptryckningar, musklickningar, skrollningar eller rörelser med muspekaren: dels för att förhindra att en person hittar ett säkerhetshål utan vi vet om det, dels för att det redan i sig utgör ett utmärkt sätt att funktionstesta produktionen.
Fördelarna av användningen av öppna attackservrar är ömsesidiga: datahackers får en plats att förvärva nya kunskaper utan risk för repressalier, samtidigt som deras enastående kunskaper bidrar till att säkerheten av systemen förbättras avsevärd.
Innan en produktion släpps till allmänheten granskar vi den utefter tekniska tillgänglighetsförutsättningar, t.ex. för att i högre grad uppfylla WAI:s, Web Accessibility Initiative, riktlinjer som ska göra webbplatsens information tillgänglig även för användare med funktionshinder.
Granskningen resulterar i en rapport som ligger till grund för anpassningar och eventuella handlingsplaner ifall produktionen integreras med redan befintliga lösningar.
Genom att testa produktionen på inte mindre än 70 (!) olika kombinationer av operativsystem och webbläsare ser vi hur bra eller dåligt webbsidorna fungerar med olika webbläsare, olika versioner av webbläsare, olika operativsystem och olika datorer.
Det avgörande i sammanhanget är framförallt hur de olika webbläsarna tillämpar html- och css-standarden samt huruvida funktionaliteten "degraderar", dvs om produktionen även är användbar med andra webbläsare än de som applikationen egentligen är byggd för.
Undersökningarna resulterar i ett protokoll med noter. Av noterna framgår det vilka parameter och testalternativ som avses och var ev felet uppstår.
Vid behov utförs efterföljande tester för att kontrollera att fel från tidigare tester har åtgärdats och att inga nya fel uppstått.
